En hyllning!

Jag måste skriva en hyllning till min syster.

För 3,5 år sedan började min syster på Lärarhögskolan. Bara att komma in på utbildningen var en kamp. Sen dess har hon kämpat, slagits, blivit trampad på, blivit misstrodd, tagit nya tag, blivit kallad dyslektiker men alltid rest sig, starkare än någonsin. Min syster borde vara en idol för många. Hon är otroligt ödmjuk och tror alltid på människans bästa. I hennes ögon är ingen ond, förens det är bevisad. Hon är envis till tusen. Som J tryckte det, "S är nog envisheten personifierad". Men utan sin envishet och sitt målinriktade sätt hade hon aldrig stått där hon står idag.

Igår tog S examen och blev Fröken. Idag fick S sitt första jobb. Och på måndag ska hon börja fixa med lokalerna så allt står klart tills dess att barnen kommer. Det går undan, men så är det med S. Inget händer, inget händer, inget händer.... ALLT händer.

Jag älskar dig S! Tro på dig själv för det gör jag!