Och nu när jag gick upp var det alldeles tyst här hemma. Vagnen stod på sin plats, men varken O eller J går att finna. De är i lekparken, det visste jag egentligen, hörde när O skulle ta på sig skorna. Men det är konstigt det här. Att vakna och gå upp till ljudet av ingenting. Det var så här det var innan O kom in i vårt liv. Vad tråkigt vi måste ha haft det. Tyst om inte annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar