Ibland, rätt ofta, när jag jobbar träffar jag människoöden som berör mer än andra. Öden som på något sätt känns närmare mig än andra. Och sen finns det alla öden som finns runt omkring mig i vardagen. Människor med historier vars innehåll jag bara kan skymta, men som jag förstår har ett innehåll som jag knappt kan förstå eller föreställa mig.
Men förstå vad modiga alla dessa människor är. Att våga ta nästa steg, utsätta sig, även fast man har sin historia. Våga lämna ut sig till andra. Våga ge framtiden en chans. Det är i min värld helt makalöst. Och kom inte och säg att det inte finns nått val. Det är strunt. Det finns alltid ett val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar