Måndag = Ljuset

Jag är som sagt dränerad just nu. Jag orkar med det jag måste, men knappt mer. När jag vaknar funderar jag över när jag får sova nästa gång.  Jag blir trött på kvällarna, tidigt, och sörjer att jag inte orkar ta mig för sakar efter att pojkarna somnat. Jag hamnar i soffan, läser, tittar på klockan och går och lägger mig. 

Jag inbillar mig att det är mörkret. Att bristen på ljuset påverkar mig mer än vad jag vill tro. Tidigare har jag kunna insupa ljuset på dagtid då jag jobbat kväll. Gått ut och andats på ett annat sätt. Jag tror att det dör det som har gjort att tidigare höstar inte har varit lika jobbiga. Jag letar förklaringar. Och lösningar. Jag springer, och tror att det gör mig väl. Att luften i kombination med muskelarbete gör mig gott. 

Så jag letar förklaringar, och lösningar. 

För jag behöver komma ut ur dimman.