Herr O är så duktig! Det var dax för prover idag, igen. Jag laddade honom med EMLA innan vi åkte från dagis. Inge diskussion om emlan alls. Och då hade vi inte ens pratat om det på morgonen. Dagiskompisarna tyckte det var lite spännande med trollerisalva, och herr O berättade stolt att det behövs när man ska ta blodprover.
När proverna väl skulle tas så satt han helt stilla i mitt knä och tittade på när de stack. Inte en tår, ingen diskussion och inga förhandling. Vi pratade om det efteråt jag och herr O. Jag berättade att han hade varit jätteduktig och jätte modig. Och varför var han duktig då? Jo därför att han satt stila med armen. För det var det vi bad honom om. Sen pratade vi om att man får gråta, tycka det är läskigt eller bli arg med för den delen, bara man sitter still med armen samtidigt. Det duktiga ligge rinte i att man är känslokall, utan i att han lyssnar och litar på oss.
Och att vara modig då? Jo det är att lita fullt på någon annan och vara trygg i det. Det är mod om något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar