Idag var det dax, första dagen i skolan. I första klass. Det är stort. Herr O är nog inte själv medveten om hur stort det faktiskt är. Vi började dagen med pannkaksfrukost, som sig bör första skoldagen efter sommarlovet. Skolväskan åkte på, och jag och herr O körde iväg till skolan.
Vi möttes av ett gäng stimmiga barn ute på skolgården. Vissa med mer fjärilar i magen än andra. Herr O var glad att äntligen få träffa alla kompisarna igen efter sommarlovet. Klockan ringde och alla barnen fick gå först in i klassrummet och hälsa på fröken. Efter kom vi föräldrar. Och vi var nog flera som återupplevde vår egen skolstart från när vi själva började ettan.
Barnen tog plats vid sina bänkar. Fröken berättade lite om sig själv, och sen var det upprop. 24st barn går det i klassen. Klassen är sen uppdelade i två färger. Ena gänget börjar 8.15 om dagarna och andra gänget börjar runt 10. Enligt fröken är det för att lättare kunna fokusera på barnen, det blir ju halvklass. Efter informationen fick barnen rita i sin sommarlovsbok. Det fick rita vad dem ville från sommarlovet, och skriva om de kunde. Herr O ritade tratten (vattenrutschkanan Tornado), och jag blev alldeles varm i hjärtat. Tänk att att var det största han har gjort på sommarlovet enligt honom själv. Jag är så glad att jag våda dra med honom i den. Sen var det rast, och barnen gick ut för att ta sig en titt på skolgården. Vi föräldrar fick nu lämna barnen, för att hämta dem igen när dagen var slut 12:45.
Efter skolan tyckte jag att vi skulle åka in till stan och leta reda på bänkpapper och fika. För fin fika är klart att man ska när man har gjort sin allra första dag i skolan. Herr O fick välja själv, och valet föll på glass. Han är sin mammas son han. Att hitta bänkpapper var dock svårt. Ja, om man inte skulle ha med Spindelmannen eller enfärgade vill säga. Men efter mycket slit så fann vi ett som godkändes av alla instanser på Åhléns.
Och nu är det kväll. Jag har läst "Loranga, Dartangang och Mazarin" för etta-gluttaren. Vi skrattar båda två åt de tokiga påhitten och giraffen på sophögen. Han sover nu, etta-gluttaren. Det är häftigt. Att tiden går, och de blir större och visare.
Ettan
Det är stort
Och jag funderar på hur jag ska ihågkomma gympakassen två gånger i veckan
För i min värld så går den här killen inte i skolan än
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar