Det är något med hösten och ljuset. Det blir varmare, och mer tydligt. Jag blir mer medveten om färger och former. Och det är vackert. Att sitta på altanen på kvällen och bara njuta av hur solens skådespel upp mot skogsbacken. Det är som balsam för själen.
Igår kväll dök det upp en rolig överraskning utanför vår dörr. Vid 22.00, lagom tills jag hade somnat bankade det på dörren. Och där stod HAN, mannen med kassen. Vår "Linas matkasse". Äntligen! Så i min vackraste pyjamas stass stod jag och packade upp massa med fina varor och hmmmm-ade. Vi lagade fösta rätten idag, och samtliga gav den godkänt. pojkarna åt glatt. Och jag var nöjd över att äntligen tvingas utanför lådan. Att laga nått med nya smaker.
Idag risotto, imorgon gnocchi.
Och lite höstsol på det.
Ja, det varma ljuset och den svalare luften. Och att man själv njuter av den värme som bjuds... Härlig bild!
SvaraRadera