Jag var i Järfälla idag. På truppgymnastiktävling. Jag vet inte hur länges sen det var jag var på en klubbtävling sist. Jag har varit på EM för tre år sedan, men klubbtävling.
Hur som helst, det som drog mig det var sysrta mi. Min underbara lilla Syster som brinner för soina trupptjejer. Tre kvällar i veckan står hon i hallen med dem. Hejja, peppar och får ta emot skäll från föräldrar som inte vet bättre. Men hon håller ut, vet att det hon gör är bra.
Tävling idag. Och jag grät. Tusan jag grät när systers tjejer entrade golvet i friståendet. Fy för tusan vad duktig hon är! Att se produkten av hennes slit gjorde att känslorna bubblade över och jag mindes någon stans känslan av att själv få stå där på golvet och stolt veta att dessa tjejer är produkten av mitt slit. Att älska det man gör och att älska att se tjejernas glädje.
Så jag grät på en klubbtävling idag. Jag grät av stolthet. Fy fabian vad bra du är Fi! Du är helt fantastisk på det du gör!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar