I fredags var vi och knackade på hos Stormorfar, precis som vi alltid gör på alla helgona.
Seden är som följer, samtliga samlas utanför kyrkan vid en något senare tid än vad vi kommit överens om. Någon måste ta på sig ansvaret att vara sist så vi får vänta lite extra. Det hör liksom till. Sen går vi ner i kryptan, ner till kollombariet och gör i ordning blommorna. Lillasyster, stormormor och herr O klämmer in sig i det lilla rummet där det finns vatten och blomknivar. Under tiden jagar vi lilla R. Försöker få honom att plocka ur blommorna ur vaser som sitter i lagom lilla R höjd. Blommorna sätts sedan upp i vasen och herr O lyfts upp till stenen för att knacka på hos stormorfar för att se om han är hemma. Just igår var han faktiskt inte hemma. Han var uppe i molnen och tog en dusch. Det visste herr O, det regnade ju på oss här nere. När blommorna är på plats, de vanliga bilderna fotade så går vi upp till markplan och tänder ljus, som stormormor fiskar upp ur sin handväska.
När hela gänget är påklätt och ihopsamlat så beger vi oss ner till Thulins för att fika. Någon går trappvägen, och andra tar backen. Någon går alltid med stormormor, som ett extra stöd. När familjen cirkus gör entré på caféet kan det verkas lätt rörigt. Men vi har koll. På allt, utom vad vi just vill ha att fika. Vilket gör att vissa sker alltid glöms i beställningen. Både från servitriser och oss. Och sen fikar vi. Massor. För att det hör till.
Sen går vi tillbaka till bilarna. Försöker komma fram till vilka som ska åka i vilken bil. Och kör, via omvägar och felkörningar hem till mormor och äter ännu mer. För det är vi väldigt bra på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar