Att inreda ett hem tar tid, har jag lärt mig. Helst av allt skulle jag vilja kasta ut allt vi har och bara köpa nytt. Men nej. Det är både dyrt i pengar och i resurser. Så det får ske pö om pö.
Det där med stil är svårt. Vad gillar jag egentligen, och vad håller i längden. Visst är det snyggt med målade möbler i diverse färger. Snyggt så länge färgen inte är bortskavd. Och ofta så är det inte bara att måla på lite färg, för möbeln är lackad. Möbler ska vara praktiska med. Inte bara snygga. Och så ska dem hålla. I många år.
Trärena möbler som är behandlade med oljor och lasyrer håller för slitage och i stil. Visst kan man skratta åt alla fururena möbler, men håller gör dem. Visst de är lite kantstötta. Men de kan slipas och sen är dem som nya i många fall. Och om det inte går att göra nått åt dem kan man alltid elda upp dem i kakelugnen. Och titta bara på alla ljuvliga teakmöbler som säljs på auktioner till exempel. De blir bara vackrare med tiden. De är många gånger även dem kantstötta, men vad gör det? Designen och uttrycket gör att det kantstötta blir en bisak.
När barnen blir större ska jag börja samla på vackra möbler. Precis sånna möbler som gör mig glad och lugn. Varma möbler som håller. Och fram tills dess får jag nöja mig med dem jag har. För dem är inte fy ska dem heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar