Frukost. Är det inte fantastiskt. Eller, nja. Oftast är det ju inte det. Oftast är det ett "måstemål" som bara ska ner genom strupen på morgonen, för att man ska klara av den första halvan av dagen.
Men så kommer de där dagarna, den där helgen när barnen är hos mormor. När man vaknar utsövd till en dag utan tidspress eller måsten. Och dess utom finns det både det ena och det andra goda i kylskåpet. Då är frukost fantastiskt.
Så var det idag. Det hela kryddades extra med att mannen i mitt liv hade tänt i kakelugnen. Jag plockade ihop det jag ville äta, i godan ro, slog mig ner på lammskinnet framför kakelugnen och blev sittandes där i 1,5 timme.
Jag. Åt. Sakta.
Lät det hela ta tid. Lagom tills jag hade ätit upp tog mannen i mitt liv förmiddagsfika. Så kan det va ibland. Vi är inte riktigt i synk på mornarna jag och han. Men vad tusan, vi brukar vara ikapp varandra lagom till middagen.
Långfrukost
framför brasan
i en hel evighet
Jag gör det igen imorgon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar