Måndag = Börja tidigt

Om man börjar tiiiidigt på morgonen, då får man oxå gå hem tidigt. Så gjorde jag idag. Inga barn på jobb och bara en hög med papper som skulle tas om hand om.  Jag lyckades komma hem i så pass bra tid att jag han med en kaffe i solen innan det var dags för solen att gå och lägga sig. Ljuvligt! 

Och så kom det snö i natt. Tillräckligt mycket för att barnen skulle bli dunderglada. Ett tunt täcke som räckte precis till att att åka snowracer på. Eller varför inte skottas samman till en liten hög. Barnen gick ut vid lunch enligt mannen, och kom inte in förrns vid 17-tiden. Storebror var så trött att han inte mådde bra. Han hade gjort slut på all energi, gått totalt tom. Och lillebrors rödmosiga kinder lyste lång väg. Nästan lika bra lyste dem som Rudolfs näsa. 

I morgon är det den första december. Och jag borde således ta mig samman och leta reda på den där husmusen. jag har två förväntansfulla killar som kommer studsa ner för trappen i morgon för att se om husmusen kommit på besök även i år.  

Sol och kaffe

snö och snowracer

julstämningen börjar sakta komma krypande

men var är husmusen!?

Söndag = 4årskalas

 Så har vi haft kompiskalas för två stycken fyraåringar. Jag och grannen tyckte nämligen att detta var en förträfflig ide att slå ihop kalasen när det ändå bara skiljer exakt en vecka på pojkarna. så så fick det bli. Av praktiska skäl var vi hemma hos oss.  Kalaspyntat var det redan från förra veckan så bara där sparade vi in en massa merarbete. 

Lillebror hade valt sin fiiinste tröja, traktor tröjan, och tagit på sig sina kalasjeans. För nu skulle det kalasas. 12 stycken barn blev det som lekte "flytta hålet", "sätt stoppskylten rätt så maskinerna inte gräver hål i väggen", "fika som en byggjobbare" och "vad fattas".  Sen han de även med att leka lite på lillebrors rum, vilket han stolt visade upp. 

Efter allt kalasande var vi helt slut. Post-kalas-trötthet. Eftermiddagen har gått åt till att panga alla ballonger, bygga lego, spela presentspel, läsa böcker och bara vara. Så skönt!

Barnen sover

Vi vuxna har bastat

dax att sova

Post-kalas-trötthet är inte att leka med

God natt.

Fredag = Rätt person

Tänk vad det  är viktigt att rätt person är på rätt plats. Människor, vars svar på frågan "För vems skull är jag här", är snabb, självklar och ödmjuk. Rätt personer på rätt ställe kan göra underverk. Jobbar som ett team mot samma uttalade mål.  Att få vara en del av ett sådant team är en ära.  

Jag var hos tandis idag, klämde in ett besök på lunchen, hus en tandläkare som är helt makalöst duktig på att få tråkiga saker gjorda på så trevligt sätt som det bara går.  Hela eftermiddagen gick jag runt och var bedövad i halva ansiktet, och inte föräns efter middagen någon gång hade bedövningen släppt på riktigt. 

Lillebror är så härlig. han tar nu själv på sig sina strumpor. Något som faktiskt är lite krångligt, allra helst när dem alltid är liiite försmå. Men igår knäckte han koden och utbrister i "Vad bra att jag är fyra år mamma, så jag kan ta på mig strumporna själv". Han har även just idag lärt sig hela alfabetssången helt rätt.  Alla bokstäver på rätt plats. Hej och lillebror blir större snabbare än vad jag hänger med. 

Jag är en del av ett team

tandläkaren vet hur man bedöva

och en alfabetssång värmer mitt mamma hjärta

välkommen helgen!

Onsdag = Kvällspyssel

I bilen på vägen hem från skolan idag var storebror jätte pepp på att pyssla. Han Skulle minsann rita och var på väg att slita fram allt innan middagen. Men jag satte stopp. Inget pyssel på matbordet innan vi ätit. "Men kan jag inte vara någon annan stans då" var storebrors självklara motfråga. "Nej" var mitt definitiva svar. 

Så fort maten var avdukad åkte pysselgrejorna fram. Det pysslades snöstjärnor av pärlor, klipptes hjärtan och gjordes polkagrisstavar. Och storebror pysslade en brandsäker adventsljusstake. Så fin! Den sitter nu upptejpad på kylskåpet och väntar på att det ska bli första advent så storebror kan få rita dit den första lågan. 

Underbart kvällspyssel

EFTER maten

i minst en timme

älskade ungar!

Onsdag= Mannen i mitt liv

Möt mannen i mitt liv. Han som gör mig hel, kompletterar mig likt ingen annan. 

Jag älskar dig!

(Men det vet du ju reda)

Onsdag = Grattis Mormor!

Idag fyller hon år, familjens äldsta och klokaste. Kvinnan som upplevt världens förändring genom åren, som vi som lever nu, antagligen aldrig kommer få uppleva. En ödmjuk dam som rest runt jorden bara för att hon är nyfiken (senast Japan för två år sedan), spelat tennis med Borg, har sett till att afterdark-gänget har haft modevisning i en altargång, som har torkat tårar och som gett mig och många fler luft under vingarna. Det finns få som denna kvinna. Och vi är lyckliga över att hennes gener finns i oss.  Jag bär dem med stolthet. 

Och hur firar man henne bäst. Jo genom att låta henne äta på sin idols restaurang. Och som kryddan på moset, dyker idolen upp, bara för att få vara med och gratulera. Det blev så lyckat. Vi skapade  nya glada minnen tillsammans. 

Så min Mormor

pojkarnas Stormormor

fyller år idag

hon är i särklass min största idol

Grattis Mormor

Vi älskar dig till månen och tillbaka

Tisdag = Nu är jag pågång

Jag gjorde som jag planerat. Hem efter jobb, byta om, känn inte efter om du vill egentligen, och ut och spring! Det är så mycket enklare om jag verkligen har bestämt att jag ska springa, gärna någon dag i förväg så det finns en plan. Mitt största problem just nu är att bestämma nästa dag. Fredag skulle kunna funka, söndag med. Måste planera upp det med mannen i mitt liv. Sen ska vi ju inte sticka under stolen att vi nu går in i mathelgernas mathelg. Eller veckor kanske man skulle säga. Med glöggmys, skinkmackor och knäck högt och lågt. Och då är det ju perfekt om träningen åter igen är igång, så man kan äta på utan att man behöver tänka så mycket. 

Jag har märkt att det blir ofta så för mig, att när jag är ledig, eller att ledig het nalkas så tränar jag på mer. Det är som om kroppen landar på något sätt. Det är roligare att träna när jag kan göra det när jag vill (när solen är uppe, just nu). Sen måste jag erkänna att hela jag mår så mycket bättre. Men visst är det så, att när jag mår som sämst, och behöver träningen som mest, då blir den ofta liggandes på hyllan. 

Men nu är jag igång igen. Och jag är imponerad över att kroppen orkar springa milen, även om tiden är allt annat än briljant. Kroppen minns, och just nu är jag tacksam för det.

Så jag sprang idag

med pannlampa

och i lätt snöfall

Jag är på gång

och längtar efter knäck

Måndag = 12 timmar senare

Han sov i tolv timmar, lillebror. Helt slut efter helgens intensiva schema. Och han vaknade glad och laddad för en dag på förskolan. För idag var det ju hanns tur att gratuleras. Flaggan var hissad bara för honom. Han fick sitta i den guldiga fåtöljen, med kronan på huvudet och trollstaven i handen.  De lekte katten och musen ute och han fick göra sitt eget födelsedagskollage på paddan. 

Vi andra här hemma, sov väldigt mycket i natt vi med. Och hör och häpna, vi kände oss faktiskt pigga större delen av dagen. Båda bröderna orkade dessutom med gympan på kvällen, utan att stupa på mållinjen. Vi föräldrar har inte somnat än, fast klockan börjar närma sig 21. Otroligt som det låter. 

Veckan bjuder på lagomtempo. Något inbokat varje kväll, men inte övermäktigt på något sätt. Jag har till och med planerat för lite löpning och flera timmar av yoga. Kära nån vad jag längtar. 

Sömntuta

guldiga fotöljen 

och gympa 

Välkommen måndag

Söndag = 4 år!

Så har vi firat vår nyblivna fyraåring. Med sjönsång och paket. Pannkakstårta till frukost. Släktkalas, paket och fika. Och önskemiddag, köttbullar och potatis. 

Tack tjocka släkten för att ni kom och firade den finaste fyraåringen på denna planet. 

Klockan 18.20 somnade han. 

Lycklig

Fredag = Ben

"Imorgon killar ska vi gå på fin restaurang och äta grillade revben" - Mamman, 

Jag tänker att vi måste börja förbereda killarna för morgonen dagen. Mentalt, så de vet vad som ska hända, och vad som förväntas av dem. Vi pratar om att det kan ta lite tid innan man får maten och vad man kan göra medans vi väntar. Vi pratar om att det finns många människor i restaurangen. Och hur vi uppför oss och varför. Killarna är helt med på tåget. Dem har gjort det här förut. De hänger med och förstår. Och jag är inte orolig en sekund. Det kommer att gå strålande. 

"Varifrån kommer revbenen, mamma?" -Storebror

"Grisen" - Mamman

"Det blir väl väldigt mycket ben då, som man gnager" - Storebror

"Ja det blir mycket ben" - Mamman

"Vi människor har oxå ben.... det är där fötterna sitter fast!" - Lillebror

Både jag och storebror tittar på varandra och ler stort. Den där lillebror är en helt underbar liten treåring.

Torsdag = Vi är friska!

Alltså, på riktigt. Förstå, mina killar håller sig friska. Det är knappt så man vill säga det högt. Men vad tusan. Vi. Är. Friska! Och tur är väl det med tanke på vad vi har haft planerat och vad vi har framför oss. 

På lördag ska vi fira en 90-åring genom att gå på hennes idols restaurang Niklas! Jag och mina söner ska dela på ett kilo(!) härligt grillade revben. Hej och hå på den. Det ska blir riktigt mysigt att besöka denna restaurang. Vi har ju tidigare varit på Eksted och det är en upplevelse som jag sent ska glömma. 

Och på söndag fyller en viss treåring fyra. Kära nån, var tog småbarnsåren vägen?  Och det ska ju vara byggarbetarkalas. Med släkten. Kära nån. Jag minns när jag tjock och otymplig. När jag hade fötter så svullna att skorna inte räckte till. Fyra år sedan. Känns som en evighet. 

Så kommer en ny vecka att rulla igång. Och en ny helg fylld med fart och fläkt följer efter. Det som är den stora frågan nu är, när ska jag hinna julpynta?!?! 

Måndag = Familjehelg

. 

Det tog sina timmar i bilen till Göteborg. Men med film och smörgåsar så gick resan smidigt, och utan stopp. Dopet förlöpte som dop brukar. Dock utan att huvudpersonen sa ett endaste knyst. Lillebror stod framme på första parkett vid själva hårtvättandet. Det gällde att se ordentligt vad som hände.  

Efter dopfika och underbart prat med kusiner så drog vi vidare till hotellet.  Och som alltid när vi anländer hotell är första frågan "Var finns närmaste lekpark?". För efter en lång dag med bilfarande i timmar, stillasittande i kyrka och fikande, vet vi att en lekpark är ett måste för att få göra av med lite energi. Kusin hade dessutom lovat att det fanns en så fin lekpark i närheten av hotellet. (Eller ja, senare fick vi reda på att det var ju i närheten av ett annat hotell...) Efter att vi fått en beskrivning av receptionisten begav vi oss till fots mot lekparken, som inte var upplyst och dessutom låg i ett något "tvivelaktigt" område. Men vad tusan, den var lekbar, och hade dessutom två jättestora vilda kaniner. 

Efter en (allt annat än) skön natts sömn var det så dax för frukost. Storebror festade loss på en rostad macka med marmelad, blåbärssoppa och lite honungssill till efterrätt. Lillebror år mest melon och smörgåsrån. Det är härligt med hotellfrukost. Vi vuxna suckade mest åt att det mesta var slut i frukosten. Kanske inte så konstigt då hotellet var fyllt av svenska landslaget i orientering, dojo-utövare och en massa annat idrottande folk.  Gu vad de åt! 

Så packade vi oss in i bilen igen och körde mot Universeum.  Helgens stora mål. Tyvärr var det sanslöst mycket folk just denna helg, då bostadsbolgets hyresgäster invaderade stället. Vi fick dock några timmar innan lunch som var något lugna, då vi kunde njuta av fysikshowen med spikar och ballonger, de enorma akvarierna och hälsa på mammuten på taket. 

Så var helgen passerad. 

Med dop, 

lekpark i mörkret, 

hotell fyllt med orienterare och 

besök på Universeum

Och en väldigt seg måndag

Fredag = Planering

Killarna på ICA idag när vi var och provianterade. Klart att man måste spana in legosortimentet. 

Idag har det varit en sådan där dag som gått i planeringens täcken. Vi ska åka på dop i helgen. Till stora staden i söder. Vi ska visserligen bara sova borta en natt, men det kräver ändå sin planering. 

Fyra timmar i bil, är lång tid. Det behövs matsäck. Gärna en så kladd och smulfri som möjligt. Det behövs även underhållning till killarna. Vi räknar stenhårt med att vi ska sträckköra. Pojkarnas väskor behöver packas. Har vi dopmässiga kläder? På söndag ska vi på utflykt. Kläder och frukt behövs. Kamerabatterier ska laddas. Något att läsa för mamman i bilen. 

Jag kanske krånglar till det onödigt mycket. Men jag vill att allt ska flyta på när vi väl åker. Curla upp tillvaron för att kunna slappna av när vi väl drar iväg.  Jag har alltid varit sådan, och kommer antagligen alltid att vara det. Jag mår bra av det. 

Så det bär av

söder ut

med matsäck som inte kladdar

och en mamma som kan ta det lugnt

välkommen helgen

Torsdag = Törnrosasömn

På vissa jobb får man present när man slutar, på andra när man börjar. Jag vet inte vad som är bäst faktiskt. 

Jomenvisst. Vissa kvällar är det bara att lyssna på kroppen och hänga med. Som igår. Planen var att natta lillebror och sen röja här hemma inför att städ skulle komma. Halsen kändes kärv och kinderna började hätta. Men vad tusan. Tryck bort känslan av infektion och bara köööör.... var min plan. 

Med planen gick det sisådär. Det var ju så väldigt mysigt där under lillebrors täcke.  Och när han sa "mamma, jag vill att du ska somna med mig", så kände jag att "detta kan gå illa". Jag vet inte vem som somnade först. Men att vi båda sov när storebror och pappan kom hem från innebandyn klockan 19.20 står klart. Jag vaknade 21,05 av att jag hade ont i höften. Linkade in till min egen säng, och fortsatte att sova där. 

Elva timmar sov jag i natt. ELVA! Helt galet, jag vet. Men antagligen var det precis vad jag behövde. Halsen känns lite bättre idag. Huvudet inte lika tungt. 

Så jag sov som Törnrosa i natt

Elva timmar av drömlös sömn

Och vaknade mindre halsskrovlig

Jag borde lyssna på kroppen oftare

Tisdag = Leka matte

"Mamma, jag ska göra något klurigt åt dig" säger storebror och börjar rita. "Jordgubbe plus jordgubbe, vad blir det?" Och så ritar han räknekluringar åt mig. Bara sådär. En del av dem är faktiskt riktigt kluriga. Med större/mindre än täcken, addition och subtraktion och många lika med. Det roliga med det här är att de inte har jobbat aktivt med detta i skolan än. De har inte skapat sina egna luringar, bara löst färdiga. 

Han är duktig min ettagluttare. Klurig. Kan tänka logiskt i många led. Och det bästa är att han gör det spontant, och tycker det är roligt. 

Hejja Storebror! 

Du är grym!

Måndag = Bokbuss

Bokbussen. Vårt vattenhål varannan måndag. Det är lyx att för biblioteket utkört till sig, fyllt av härliga böcker. Vi hade aldrig besökt biblioteket om det inte vore för denna buss. Vi bor när sjön och har en bokbuss. Jag älskar att bo på landet. 

Idag lånade vi "Sömntåg, drömtåg" till lillebror, läsa-självböcker till storebror och "sagan om datorn" till pappan. Jag lånade ingenting. Jag har Ove-boken som ligger och väntar på mig, som jag ifs har lånat, men inte av bussen, utan av en vän. Så nu är hela familjen kittad med böcker för två veckor framåt. 

Bokbussen

Lyx!

Söndag = Firat fäder

Farsdag. Och jag kan tycka att det är lite knepigt med alla dessa firardagar. Det känns som om allt för många tjänar allt för mycket på det. Då pratar jag inte om kärlek, nej dem tjänar pengar. Men sen är det ju så att firardagar bjuder ju in till planerade möten. Ger en självklar dag när man ska träffas. Och idag är det en sådan dag. 

Familjen packade in sig i bilen och åkte hem till farfar och farmor för att äta lunch, tårta och just träffas. så fort vi kom innanför dörren  sprang pojkarna ner till tågbanan i källaren. För att  fortsätta på sitt evighetsbygge. Papporna var inte sena att hänga på. Kvar blev jag på ovanvåningen. Sittandes och mest varandes. 

Här hemma blir det väll inget jättefirande. Middag i form av rester och sen den sedvanliga söndagsbastun. Och det är ju inget fy skam med det. Inga presenter i form av döda ting. 

Så vi har firat fäder idag

på ett ickekomersiellt sätt. 

Med tårta och tågbanelek

Och en efterlängtad söndagsbastu

Lördag = vi gör det igen

Igår, när vi skulle sova, försökte jag sätta på lillebror hans skelettpyjamas. Det resulterade i krokodiltårar. För han ville minsann inte ha den pyjamasen på, för den skulle han ha på sig när han skulle "gå halloween". Och där någonstans insåg jag att han bara gick och väntade på att det skulle bli hans tur att få gå ut och säga "bus eller godis". Så, som den curlade modern jag är, skickade jag ut en fråga i grannskapet om det var ok att ett litet skelett kom och knackade på, även om vi var en vecka sena. Och såklart svarade den stora skaran JA. 

Så vi inväntade mörkret dagen efter, klädde oss och gick ut för lite dörrknackning. Men han ville inte skrämmas, lillebror. Och han förstod inte vad vi skulle med bus till, för godis är ju bus. Efter en lång och invecklad förklaring gick han i alla fall med på att ta med potatisar till dem som inte ville bjuda på godis. 

Så nu har pyjamasen varit ute och halloweenat 

Jag hoppas verkligen att det går att sova i den nu

Och att den bär glada minnen med sig

Fredag = Skelettet

Halloweendisco på skolan. Och storebror skulle prompt vara med.  Jag försökte avstyra det hela, men jag misslyckades totalt. Han ville gå. Så på med smink (mitt riktiga från makeupstore) och skelettpyjamas. Sminkningen gjordes dessutom på rekord tid, då vi hade exakt -2minuter på oss till avfärd.

 Femtio kronor i fickan. Och sen iväg. Grannmorfar agerade chaufför. Grannmamman är kvar och kör sedan hem Gäddeholmsbarnen. Samverkan när den är som bäst. 

Och kvar här hemma i soffan är resten av familjen. Väntandes på att skelettet ska komma hem. Längtar efter att få höra hur det var. Första discot ever. Det  är stort!

Så

ett skelett

på rekordtid

med pengar på fickan

Första discot

Men absolut inte det sista

Onsdag = Kväller

Så var det kväll igen. Och vi kör familjetid. Storebror leker med beyblade och lillebror ritar och dricker te.  Pappan är på innebandymöte och jag kör tvättmaskinen. 

Och sen beställer jag julklappar. Japp, redan. Lika bra att börja i tid känner jag. 

Vardagskväll

Inte alls så dumt

Tisdag = Pennvässare

Lillebror är för rolig. I morse, när vi väckte honom, var det första han sa "Pennvässare, är som en kniv". Och ja, vad ska man säga, han har ju helt rätt. Han undrade även varför det var så mörkt ute, även denna morgon...

Måndag = Vi firar

Vi hann att fira lite i helgen, innan det stora fallet. På alla helgona åkte vi som vanligt till kyrkan för att tända ljus och knacka på hos Stormorfar. Han var som vanligt inte hemma. "Han är en ängel mamma, han bor i molnen" sa lillebror och klättrade ner från stegen som stod på för att nå upp till stenen som han skulle knacka på. 

Och så han vi med lite halloween med.  Det blev pumpor och lite "trick or treat" för storebror. Storebror skulle prompt rosta pumpakärnorna, så så fick det bli. Och jag håller med honom, de tär himla gott, och fiberrikt. 

Alla Helgona

Halloween

anledning att fira

att ljuset alltid vinner

Och att de vi älskar alltid bor i våra hjärtan

Söndag = Jag var rädd

Det går så snabbt. Läskigt snabbt. Och om man tänker på alla om, så blir man livrädd. 

Han skulle ju bara gå hem från granne, 30 steg, max. Som han gjort så många gånger förr. Men han ramlade ner från stödmuren. Han kommer in genom dörren, med blod rinnande, och gråtandes på ett sätt som jag inte hört förut. "Jag ramlade rakt på huvudet, mamma. Och jag var rädd!" Blodet rann i ansiktet, och han skakade. "Och ballongen gick sönder, jag vill ha min ballong mamma" säger han och visar den trasiga ballongen för mig.  Han hulkar, skakar och jag försöker pussla ihop vad han säger. Han har alltså ramlat handlöst ner för muren och landat med huvudet i asfalten. Inga skrapsår på händerna eller knäna, bara i ansiktet. 

Det blir akuten. Jag handlar instinktivt. Drar åt mig Hugo hund som ända packning och åker. 

Det dras ett larm när vi kommer in, för att vara på den säkra sidan bedyrar damen i triagen. Han är chockad mitt hjärta, skakar och gråter "Mamma, jag var rädd". Jag kramar och lugnar. Försöker låta bli att tänka om...

Det gick bra. Efter en natt på sjukhuset, "mammas gamla jobb", fick vi komma hem. Med en glad kille, som just nu är lite tröttare än vanligt. Men vad annat kan man förvänta sig när man har blivit väckt minst en gång i timmen heeela natten. 

Det blir inte alltid som man tänkt sig

jag låter bli att tänka för mycket om

jag är tacksam för mina fina före detta kollegor

Och lillebror

Jag var också rädd

hela natten