Torsdag = lång natts färd

Här har ni honom, min lilla försylda/magknorriga R. I natt var det galet. Skrik och panik i nästan två timmar. I intervaller. Hade det inte varit för att lilla R både pruttade och rapade hade jag nästan trott att det var invagination eller något liknande. Fy sjutton vad synd det var om honom. Till slut lugnade han sig när han fick sitta i ergon och jag gick runt i huset. Jag hade god lust att ta mig en kaffe där mitt i natten, men jag sansade mig. Funderade även på om jag skulle ta en promenaad runt området där mitt i natten. Men jag lät bli med det med.

Nu på morgonen är allt mycket bättre. Både lilten och jag är lite sega och korthuggna, men det är ju bara vi hemma som tur är. Lilla R har dock inte velat äta sedan 07. Ovanligt för honom. Men han vaknar väll när han vill ha.