Fredag = Bästa glutenfriapannkakorna

Idag serverades det pannkakor här hemma. Mannen i mitt liv är grym på att steka pannkakor. När jag gör pannkakor gör jag en ugnspannkaka. Jag har inte ro i kroppen att stå och vända i all oendlighet. Men mannen, han kan han. Och kilarna älskar det. Men jag kan ju inte äta de där drömmarna han står och vänder. Utan måste numer göra mina egna. 

Idag slängde jag ihop en ny smet till mig. På vinst och förlust. Och det blev tok bra. Goda, fluffiga och underbara tillsammans med äppelmos och kanel. 

Glutenfri bananpannkaka

1 stor banan

2 ägg

1dl glutenfri mjölmix

1dl mjölk 

1msk fiberhusk

Lägg allt i en bunke och kör med stavmixern till du har en jämn smet. Låt stå och svälla i 5min. Stek som plättar. Ät och njut!

Torsdag = Kulturella

Familjen N på Länsmuseet.

I förrgår bestämde jag mig för att vi behövde vara lite kulturella. Se vad vår egna stad har att erbjuda. Och med tanke på att vädret är allt annat än ljuvligt och förutsägbart ansåg jag att det vore perfekt med lite museum och bibliotek.

Vi han även med en lunch på stan. Pojkarna fick önska och båda ville ha Thai, vilket jag och mannen i mitt liv var tacksamma för. Ett något nyttigare alternativ på snabbmat.

På biblioteket lämnade vi tillbaka bokbussenböcker, i återlämnings och sorteringsmasknen. Det krävs inte mycket för två lantisbarn ska bli imponerade.  De skannade böckerna och sprang sedan efter boken för att se i vilken vagn den åkte ner. Såklart passade vi på att låna lite böcker med. Herr O lånade "Monkel Trogg" och herr R lånade "Häng med i trafiken". Mycket bra val av båda två. Vi föräldrar lånade inget. Det slog mig inte äns att jag kanske skulle låna en bok till mig själv... Herr R satt med pappan länge i en fotölj och läste böcker. Många böcker, främst fakta böcker. Älskar bokmal. Herr O bläddrade i en bok om kroppen. Och jag drog en lättnadens suck då han bläddrade för bi sidan om fortplantningen utan att börja ställa en massa kluriga frågor.

Efter biblo gick vi vidare till Västmanlands Länsmuseum. Det är underligt att under de år som jag faktiskt bodde 5min i från museet, besökte jag det aldrig. Men nu, nu var det dax. Utställningarna var faktiskt imponerande. Den om forntiden och om bokstäverna var bäst. Mannen i mitt liv var besviken på delen om ASEA. Och jag är benägen att hålla med honom. Den var nästan pinsamt liten. Forntidsutställningen skulle jag kunna tänka mig att besöka igen. Och ta det lite lugnare igenom. Kanske med bara herr O, så att vi kan titta och tänka i lugn och ro.

Så en dag med snabbmat ala R och O
en bokåterlämningsmaskin
och lite bokstäver
En bra dag

Måndag= Födelsedagsbarnet

Idag fyller mannen i mitt liv år. 

Hur många?

 Lagom många! 

Det pinsamma i det hela är att det var han som påminde mig igår om att han minsann fyller år idag. Jag brukar ha stenkoll på detta. Men det hade fallit ut ur mitt minne. (Det säger en del om hur det är stället med minnet just nu....). Jag kallsvettades en stund och funderade över hur jag skulle få tag i presenten (!) en söndag eftermiddag. Allt stängt. Min kära ICA hade såklart öppet, och alt finns där. Så jag och herr O slängde oss i bilen för att köpa ingredienser till tårta och omslagspapper. 

Jag kände att mannen i mitt liv var värd något mer än de obligatoriska strumporna detta år. Vi har slitit på rejält, och liksom gått om varandra. somnat i varsin soffa. Träffats vid frukost. Jonglerat vardagen likt två ryska cirkusartister. Jag ville ge honom något som han faktiskt pratat om, men aldrig skulle köpa själv.  Både jag och herr O var mycket nöjda över valet av present. Jag var så nöjd att jag kände mig lite busig liksom. För en gångs skull skulle jag pricka mitt i prick.

Så blev det morgon. Mannen vaknade som vanligt först i familjen. När jag väl kravlat mig ur sängen två timmar efter honom, kontrollerat statusen på två pigga barn, så tvingades han ner i sägen igen. Nu skulle det sjungas och levereras presenter.  Alla sjöng, utom herr R som helt plötsligt tyckte det var pinsamt att sjunga. Presenter räcktes över. Föst de obligatoriska strumporna, men den två till. Först ett SD-kort. Mannen såg fundersam ut. SD-mini, varför?  Och sen kom det stora paketet. 

Och om han blev överraskad mannen i mitt liv?

Jopp, det skulle man väl kunna säga.

Jag lyckades att köpa en födelsedagspresent som var mitt i prick.

Grattis på födelsedagen Mannen i mitt liv! 

Jag älskar dig mer än någon annan

<3

Söndag = Innan regnet

Bilderna är ifrån i fredags, då det fortfarande var uppehåll och varmt ute. Killarna plockade vildhallon och jag fixade i trädgården i bikini. Det var sommar, i en hel förmiddag. 

Herr R är för underbar. Han njuter av att kunna plocka smultron, jordgubbar, vinbär och sockerärtor. Att få mumsa fritt. Jag önskar att vi kunde odla mer. Vi har ifs squash, tomater och pumpa på gång. Och lite physalis med.  Men jag vill mer. Men herr R, han plockar och mumsar. Njuter som bara han kan. 

Just nu regnar det, igen. Sol och regn om vart annat hela dagen idag. Riktigt varierat. Naturen älskar det säkert. Jag får fokusera på det....

Fredag = Jag läser

Nu är jag igång. Eller snarare nu är jag på väg ner i varv. För nu läser jag. Det är ett gott tecken när jag tar fram en bok som legat på vänt i nästa ett år. Det betyder att jag liksom börjar landa där jag bör vara. 

Jag är så glad att jag tog mig tiden att läsa denna, "En fransk curry, 100 steg från Bombay till Paris". Den är underbart bra skriven och historien om Hassan är gripande och målande. Jag gillar inte böcker med ond bråd död, böcker som ger mig ångest. Jag gillar böcker som ger mig något på vägen. Som jag kan lägga i från mig, fundera lite och sedan somna direkt efter jag läst. Och när jag sedan vaknar kan jag fortsätta att fundera över boken, utan att behöva slita fram den och läsa vidare. 

Jag vet att boken har blivit filmmanus och att den gick på bio i höstas. Men som vanligt väljer jag att inte se filmen. Jag vill ha kvar bilderna som jag skapat själv i mitt huvud kring scenerna och personerna i boken.  Och hur ofta hör man att "Filmen var så mycket bättre än boken"? Typ aldrig. Så jag håller mig till boken. 

Nu är bara frågan vad jag ska läsa nu. 

Borde kanske ta mig an Blå Koral som jag påbörjade för två år sedan, men avslutade när jag kom fram till tsunamikapitlet då det blev allt för nära mig själv. Kanske skulle stålsätta mig för att komma vidare. Jag tror jag vågar, och sen har jag ju ingen annan bok som väntar. Jag får väll gråta mig igenom några kapitel för att ta mig genom boken. Precis som med livet. 

Tisdag = Löpare?

När får man lov att kalla sig själv löpare? Hur mycket måste man springa, hur ofta, hur fort och med vilka mål? Och var går gränsen mellan att jogga och springa?

Jag anser att jag sprang idag. I hela 5km. På en km-tid på 4:51min/km. Men gör det mig till en löpare. Det vet det sjutton. Det gör mig dock lite stolt. Och jag måste säga att jag är grymt imponerad av mig själv. Att nå en km tid under 5 min/km har varit en dröm sedan jag drog igång lite halvorganiserat förra hösten. Nu siktar jag på nästa mål.Att klara milen under 50min. Undra om det är görbart för mig. Med tanke på hur färdig jag var idag när jag kom hem så känns det avlägset.

Men tillbaka till löpare. 

Nja, jag är inte där. Jag kan nog inte kalla mig själv för löpare. 

Mer en glad motionär med realistiska mål. 

Där är jag. 

Och nu mer springer jag

Onsdag = Utflyktsdag

Till sommaren hör utflykter. Utflykter med packad picknickkorg och sinnet fyllt med nyfikenhet. Igår drog vi iväg på utflykt. Till Mariefred. Ånglok, picknick och slott stod på listan. Vädret kunde ha varit mer samarbetsvilligt, men vad tusan, det regnade inte hela tiden i alla fall. 

Ångloket var såklart roligast. Men på en god andra plats kom slottets toaletter/pottor (man får liksom rikta fokus lite när man besöker ett 1500-tals slott med mer än 5000 målade porträtt). Dagens bottennapp var anden som bet Herr R i fingret så han tappade sin köttbullsmacka. Tragedi utan dess like!

Och så läste vi på runstenar och funderade över var rymden börjar. 

En perfekt utflyktsdag med andra ord

Tisdag = Skogens guld

Vädret, låt mig tjata om detta knasig väder vi har. Det stormar så vi åller på att blåsa bort. Regnet står som spön i backen. Kvällstid bjuder vädret upp till dans och ger och känsla av den årstid som det faktiskt är på pappret. Just sommar. 

Men inget ont som inte här något gott med sig. Så som att i mitten av juli går det att finna löjliga mängder av kantareller ute i skogen. Igår drog vi på oss stövlar och långbyxor och begav oss ut i skogen. Jag hade väl ingen större förhoppning om att vi skulle hitta några kantareller, men tänk vad fel jag hade. Kantarellerna lös som små gula solar i mossan, och till och med jag kunde hitta dem. Pojkarna alla tre var i sitt esse. Tre liter blev det. Tre liter av skogens guld. Och i morgon ska vi laga pasta med kantareller i grädd- och parmensansås. Som jag längtar!

Jag älskar att bo mitt i skogen på ett civiliserat sätt. 

Fantastiska Gäddeholm

Jag har inte ångrat en sekund at vi valde att bygga hus just här

Måndag = Äntligen semester

Nu har jag semester, på riktigt. Och som jag har längtat. Och som min kropp och själ behöver detta. På riktigt, utan denna semester så hade jag gått i bitar. På riktigt. Pausen på bloggen får tala för sig själv. 

Så semester. Och då kommer alltid de där frågorna, "Vad sa ni hitta på på semestern då?". Och jag tänker i mitt stilla sinne, vi ska göra så lite som möjligt, tillsammans. Alltså, spendera massor med kravlös tid tillsammans i familjen. Tid som inte måste minutplaneras. Klart att det kommer bli äventyr, grillmiddagar, hotellövernattningar osv, men det får komma som de kommer. För jag behöver varva ner. Komma in i sunda vanor. 

Och till alla som jag har försakat den här våren förlåt

Och om det är till någon tröst

Så har jag även försakat mig själv

Men nu semester

ÄNTLIGEN