Onsdag = Min lilla kock

Lilla R var för mysig när han kom hem från dagis igår. Han skulle inte gå in och leka, nej han skulle vara ute och hjälpa pappa. Med att tvätta bilen, städa av tomten och grilla. Eller när det gäller grillningen skulle pappan hjälpa lilla R. Och så sprang han mellan sin mor och far och rapporterade statusen på grillen och statusen på ugnspotatisen. Så vi kunde taijma maten.

Jag tror jag har en liten minikock här hemma. Och det är mig inget emot.

Tisdag = Bröllopspresenterna

Vi fick presenter, bröllopspresenter. Vi önskade oss minnen av dagen och tid tillsammans. Men vi sa även att presenter inte är så viktiga. Utan det viktiga är att våra gäster valde att ta av sin tid för att fira med oss. För för oss är det det finaste.

Men vi fick alltså presenter. Fina, finurliga och vackra sådana. Alla köpta med oss i åtanke med en imponerande träffsäkerhet.  Jag blir rörd.

Med på bilden finns inte presenten från min mor, resan från kyrkan till festen i vit limousine. Presenten från min far, ett generöst bidrag till festen och en brudkista med dammtrasor, lakan och en service. Presenten från mina svärföräldrar, en service i blått och vitt. Och presenten från min mormor, ett bidrag till trädgården.  Jag tror det får bli ett träd, eller en magnolia till.

Och så måste jag bara visa blomsterarrangemanget som mannen i mitt livs jobb gav oss.  Hej och hå säger jag bara. Hur vackert som helst. Och med pioner och ranunkel i, som jag älskar.

Måndag = Fru och Herr

Det känns som en dröm. En hel helg, som en dröm. Magiskt. 

Och alla dessa människor som var med. Och ville fira vår kärlek. Att vi faktiskt är så pass viktiga för andra, att de vill vara med och fira vår kärlek till varandra. Det gör mig rörd. Det ultimata svaret på kärlek vänner i mellan. Hade det  inte varit för alla dessa vänner, så hade dagarna aldrig blivit till så vackra minnen som de nu är.  Drömmen hade blivit tunnare, och inte lika färgstark,

Sen vill jag hylla en fotograf. Jag tvekade länge till att faktisk anlita en professionell fotograf. För alla har ju en kamera, och det duger väl med dem bilderna. Men så blev jag rekommenderad en fotograf av bästa Cecilia. En kompis som enligt henne var duktig, och som ville berätta en historia med sina bilder. Jag tvekade, funderade, och kalkylerade. Skulle det vara värt det? Jo, det skulle det nog. Så jag bokade Ingmar.

Och vilka bilder! Mannen är magisk! Han har fångat historian genom sin lins. Bilder som hjälper minnet att komma ihåg. Han får mina varmaste rekommendationer. Och om jag någonsin hör att någon ska boka en fotograf, så kommer jag att proklamera hårt för att dem ska boka honom.

Tack Ingmar! Du är en viktig del i våran dröm!
(kika in hos Gardell Foto HÄR)

Lördag = Väder

Okej, det ser lovande ut. Håller mina tummar och tår att SMHI har tolkat det här rätt. För vädret är det ända som ja inte kan styra över, den där dagen då vi säger JA till varandra.

Långfredag = På väg

Morgon. Tidig. Pojkarna sover borta, mannen i mitt liv snusar fortfarande i sin säng. 

Och jag är påväg. Till jobb.

För  några timmar bryts ledigheten. Jag blir mitt alterego. Den där som är säker, trygg och fartig. Ibland med håret på ända, så hon ser lite vild ut. 

Men det är en lång dag idag. Långfredag. Så jag hinner att bli mig själv med. Det inträffar ungefär samtidigt som jag sparkar av mig jobbskorna. Då blir jag en annan Anna, som ifs till mångt och mycket liknar alteregot. 

Vi är oskiljaktiga jag och mitt alterego.

Och vi älskar båda att vara på väg. 

Torsdag = Skär

Så var det skärtorsdag. Den definitiva början på påskhelgen. Pojkarna är hos mormor på påsklov och mannen i mitt liv ligger i sängen och försöker kurera en huvudverk. Och jag funderar på hur jag ska fördriva tiden. Hade gärna åkt in till stan en sväng och suttit på ett café alldeles för länge. Men jag vet inte, det är inge skoj ensam. Och någon måste ju vara hemma och vakta dörren ifall några påskkärringar dyker upp.

Så jag sitter nog kvar här i min soffa. Dricker te och funderar över påsken. Och livet i stort.

Onsdag = Odlarglädje

I brist på ett stort växthus köpte jag mig ett litet. Där i får det plats 10st krukor med blommor och grönsaker på tillväxt. Nu måste jag bara komma ihåg att vattna...

Tisdag = Påsken är på ingång

Det är svårt att förstå att det redan är påsk. Även fast påsken är sen i år. Den här våren har varit intensiv på alla tänkbara sätt. Och nu står vi här, mitt bland fjädrar och ägg och undrar över hur vi hamnade här. Vi plockade ju just undan krubban.

Jag och lilla R gick upp i lilla skogen och klippte oss lite påskris i helgen. Ett litet risk som vi har inne, och ett litet större ris som står ute på altanen. Det på altanen hjälpte herr O och lilla R mig med att klä med fjädrar. Herr O var alldeles lyrisk över att det äntligen är påsk. Han älskar att pynta för olika högtider, och jag mins själv hur mysigt jag tyckte att det var att pynta och pyssla. Den där känslan av förväntan.

Lilla R är inne i en rolig fas just nu. Han härmar alla! Det är mycket "okejjj", "det ska jag göra mamma" "den passar perfekt" "nej, jag kan själv".... Det roligaste var idag när pojkarna skulle gå upp och bada. Jag ber lilla R att gå upp, ta av sig blöjan, kissa på pottan och sen hoppa ner i badkaret, varvid han svarar "Det ska jag göra mamma". Han klättrar upp för trappen och plötsligt hör jag herr O ropa på mig att lilla R behöver hjälp. När jag  kommer upp står lilla R och tömmer pottan på kiss i toastolen, mycket stolt över att han gjort precis som jag sa. Den ungen upphör aldrig att imponera på mig.

Måndag = Framtiden

Barnen är vår framtid.
Vuxna ansvarar för framtiden.

Nu kan jag väl äntligen våga säga att jag byter jobb. Att jag tar ett steg från min trygga verklighet ut i outforskad terräng.

Jag har inte tidigare riktigt vågat tro det. Som om någon skulle komma och knacka mig på axeln och utbrista i ett "LURAD". Det är för bra för att vara sant.  Men nu förstår jag det. Att det är på riktigt.

Jag blir BVC-sköterska. Det känns stort. En personlig utmaning och utveckling av mig själv. Jag ska få jobba preventivt med det viktigaste vi har. Med dem som bär framtiden på sina axlar. Våra barn.

Att börja jobba inom primärvården innebär att jag äntligen kommer att slippa att jobba helger, och framförallt kvällar. Att får vardagspusslet att passa har varit en utmaning. Och nu när en möjlighet öppnades för att förenkla just vardagen, kändes det som om skeppet kunde styras. Att jag som kapten äntligen kunde göra det kartan hela tiden ville styra mig mot. En vardag med mer samlad familjetid. En vardag med en piggare mamma. En vardag där jag och mannen i mitt liv faktiskt träffas.

Jag är inte lurad. Jag är rätt person på väg mot rätt plats.
Jag är BVC-sköterska.

Och snart snart snart jobbar jag enbart som det. Jag ska bara gifta mig först, med mannen i mitt liv.

Fredag = Bröllop på gång

Det där med bröllopet. Jag ville ju ha ett litet bröllop, enklare så... trodde jag. Men ack vad fel jag hade. Precis lika mycket att planer, men för mindre människor.

Men nu är det snart dax. Att gifta oss. Och att bjuda på middag och huset fullt. Jag småfixar lite inför bröllopet. Ett middagsprogram, en liten tävling, bokar sångare till kyrkan, beställer ringar, fundarar över hur vi ska hålla all dryck kall, och bordsplacering...

Och så har vi tränat på att säga "JA" till varandra. Till tonerna av "Jag e en austonaut" sjungen av herr O och lilla R's slående i dörrarna till kyrkbänkarna. Prästen, en söt dam, lovar att "inget kan gå sönder här inne", och jag tänker i mitt stilla sinne att du vet inte vad min lilla R är kapabel till...

Fredag = VAB

Alltså, en vecka har gått sen jag kikade in här. Men temat är precis det samma som förra veckan. VAB. Men denna gång är det herr O som har fallit offer för herr Feber och fru Hosta. Han ligger mest på soffan. Rör sig inte mer än vad han måste. Och så är han grinigare än vanligt. MINSTA lilla motstånd är ett berg som ska bestigas.

Vi delar så gott det går på VABBAndet vi vuxna. Jag var ledig en dag i veckan, J jobbade hemmifrån, jag jobbar kväll. Det är ett pussel. Visst skulle det vara enklast om jag bara vabbade på, men då skulle jag gå under tror jag. Vi är ju inne på vecka två.

Denna våren är intensiv på många sätt. Hitills 3v vab, semester, bröllop och nytt jobb. Vardagen är väldigt ovardaglig...

Fredag = Feber

Då kör vi feber igen. Lilla R är däckad. Och jag är rastlös. Men kan inte komma mig för att ta tag i något, även fast det finns massor att pyssla med. 

Bröllopet till exempel.

Fredag = Stöten

Så är det nästan en vecka sedan vi kom hem från Stöten. Vilken veck avi hade. Strålande sol hela veckan. Solskyddsfaktor 50. Herr O åkte skidskola och lilla R premiärade i knappliften. Semester när den är som bäst!