fredag 31 januari 2014

Fredag = Årets första


Var på ICA idag. Skulle bara köpa lite mjölk och jäst. Det gick sådär skulle man kunna säga. Med hem kom både kött, ägg, bröd och tulpaner. Årets första tulpaner.

Det är något speciellt med dem där första. Jag har hållit mig ifrån att köpa dem ett tag. Liksom låtit mig själv längta lite. Tråna lite. Det gör att när jag väl köper hem dem så uppskattar jag dem lite mer.

Så nu står dem köksbordet och sprider budskapet om att det kommer bli en vår i år med. Precis som varje år. Även fast det kan vara svårt att tro.

onsdag 29 januari 2014

Onsdag = Det rör på sig

Mitt nyårslöfte var att min familj ska vara min karta. Och jag ska vara kartläsaren.  Nu verkar det som om jag har varit en väldigt duktig kartläsare så här i början av året. Det händer saker. Det rör på sig.  Visst är det läskigt. Att vara ute på okända vatten. Det stormar lite. Magont får jag. Men jag bränner inga broar. Parerar min väg fram. Inget är ännu definitivt. Detaljer i karten är fortfarande svåra att tolka. Men jag kämpar på. Styr så gott jag kan.

tisdag 28 januari 2014

Tisdag = Traktor utanför


Så fick vi lite morgonunderhållning här hemma. En traktor som lastar ris. Ibland behövs det inte mer för att mina herrar här hemma ska bli nöjda.

Annars har vi kört den numer obligatoriska hemmafrukosten med mannagrynsgröt och mjuk macka. Byggt en kulbana. Och faktiskt haft sovmorgon till 06.30. Det kan bli en bra dag idag.

måndag 27 januari 2014

Måndag = God Morgon!

God morgon Måndag! Jag kämpar förbrilt med att just "god morgon" känslan ska infinna sig. Jag skalla segra. Ge mig bara en timme eller två.

Idag är en pusseldag. Pappa J åker till en annan stad och sover borta, jag jobbar hela dagen, det är gympa ikväll, och sen ska jag lyckas få i killarna middag innan de somnar vi bordet. Det är en helt vanlig måndag, men utan pappan.

Lilla R är lite kruppig nu på morgonen, precis som de senaste tre mornarna. Det går över framåt tio. Det vet jag. Hoppas att dagis kan tänkas "hålla ut" så länge innan de ringer.

Nu sk ajag plocka ut köttfärssåsen ur frysen, så det blir nån middag här ikväll, och sen dra på mig struporna och borsta tänderna. Det är ju måndag för tusan.

söndag 26 januari 2014

Söndag = Skridskor


Det blev en eftermiddag på isen idag. Några fantastiska grannar har dragit ut sina gardenaslangar och spolat i på grusplanen vid lekparken. Ingen jätteplätt, men tillräckligt stor far att några ungar och en pappa i rosa hjälm ska kunna glida runt.

Solen sken från en nästan klarblå himmel och barnen var glada. Semesterkänsla delux! Jag ångrar inte en sekund att vi bestämde oss för att bygga hus på Gäddeholm. Förstå vilken lycka!

Söndag = Familjetid


Jag fick ledigt idag. Lagom många sjuka barn i kombination med en kärnfrisk personal gjorde att jag kunde få vara överflödig, ledig. Så underbart skönt. Detta är den andra helhelgen på rad som jag jobbar, så att få lite familjetid ,hela familjen samlad, är värt massa. Man behöver inte planera upp dagen, inte göra något speciellt. Utan bara finnas, kunna läsa en bok när lilla R vill det, snicksnacka massa med herr O. Spontanprata med mannen i mitt liv, inte känna att man skjuter upp en massa samtal till sen, när man har tid och känner sig pigg.

Men just nu har jag lite mamma tid. Lilla R sover middag, mannen i mitt liv städar sitt rum, herr O pratar ihjäl mig (jag e faktiskt en pratkvarn mamma) och jag sitter i soffan, med datorn i knät och dricker amerikanskt iste som lovar att det är bra för hälsan. Och ja, det är det, jag befinner mig definitivt i hälsa just nu.

Söndag = Självdistans


Jomenvisst! Den där på bilden är faktiskt jag. Jag ser ut så ibland. En kombination av vild, förvirrad och förvånad. Skönheten har många ansikten.

Jag tycker att det är viktigt med självdistans. Och med självinsikt. Och prestigelöshet. Och förståelse för andras unikhet.

Vad gör mig egentligen unik? Vad är det som gör att jag är jag och ingen annan? Jo min historia. Och min historia börjar för en sekund sen och sträcker sig bakåt i tiden, tills dess början. Mina mål gör mig inte unik, för dem kan jag dela med många, men min historia är min egen. Och tänk vad många livshistorier det finns. Hur många unika människor. I vårdvetenskapen talar man om livsvärld. Att alla människor har en egen livsvärd där kropp och själ är oskiljaktiga. Och för att förstå en annan människa, måste man ana dess livsvärld och har förståelse för den. Värna om den andres historia, då synen på historian påverkar hur personen uppfattar sin om värld.

Jag tycker det är viktigt det där. Att förstå att andras livsvärldar är minst lika rika som min egen. Att förstå att den andra är skapad av sin historia, och att historian kan aldrig förändras. Vi kan ändra synen på historian, men det ligger i framtiden.

Så här är jag. En människa med en historia som började för en sekund sedan, och sträcker sig tillbaka till tidens början.

lördag 25 januari 2014

Lördag = Sådan far, sådan son


Lilla R vill också koppla sladdar. Precis som sin far och sin storebror. Han kontrollerar färgerna på dem och stoppar noggrant ner kontakterna i labbplattan. Och så tjuter han av glädje när han lyckas. Ett sånt där glädjetjut som värmer hela insidan.

Annars har jag jobbat idag. Och igår. Och i morgon. Huserade på barnakuten idag. Tillsammans med trygga kollegan och härliga doktorn. Vi var ett bra team. Ett tryggt och säkert sådant. Barnen kom sjuka, och gick hem friskare. Föräldrarna kom oroliga, och gick hem tryggare. Precis som det ska vara.

Och så har mannen i mitt liv lagat middag. Fantastisk middag. Jag säger bara "Jamie Olivers fem timmars lamm"! Vilken fullträff. Visst grymtade han en del i morse klockan 0615 när jag meddelade att han minsann skulle få laga långkok, och när jag hastigt pekade på datorn och sa "där är receptet" hördes en lättare suck. Men det var värt det!

Nu sover killarna, och jag sitter och värmer fötterna mot kakelugnen. Livet är gott, och just nu fyllt av funderingar kring framtiden. Det ser ljust ut, hur jag än väljer. För jag vet att jag är bra på det jag gör, och att jag sitter på triumfen. Jag är bra, och kan bara bli bättre.

fredag 24 januari 2014

Fredag = Dagis!

Vi lägger massa med pengar på att utbilda förskolelärare. Jag hävdar att det behövs. Jag vill att mina barn ska tas om hand av välutbildad personal som har hjärtat på rätta stället. Jag vill att det ska bedrivs planerad pedagogisk verksamhet som mina barn ska få ta del av.

På de förskolor som jag har varit i kontakt med är den planerade pedagogiska verksamheten förlagd till förmiddagarna. Det är då man målar på teman, har sångstund, gå till biblioteket,teatern, pratar om andra länder osv. På eftermiddagarna är det vila och fri lek (som är så viktig enligt mig).

Kommunen, de folkvalda,  motarbetar dock förskolorna enligt mig. De utesluter barn från den planerade pedagogiska verksamheten. Eller, de gör det hela ganska motsägelsefullt. Barn som har föräldrar som är föräldralediga med annat barn får vara på förskolan mellan 9-12. Varje dag i veckan. Alltså 15 timmar i veckan. Dessa timmar är förlagda till den planerade pedagosiskaverksamheten. Man tycker nämligen att det är viktigt att barnen får förskoletid. Men så vips, när föräldrarna börjar jobba, då är den där planerade verksamheten inte viktig längre. Då får barnen vara på förskolan när föräldrarna jobbar. Och om då en av föräldrarna jobbar enbart kvällar, får barnen helt resolut komma till förskolan 11 (på nåder) och sen vara där hela eftermiddagen under den fria leken. Dessa barn missar alltså helt den planerade pedagogiska verksamheten. Vist sägs det att "vi gör det som barnen är intresserade av", men jag har ännu inte sett en ända skogstur/teaterbesök/lärarledd stund någon eftermiddag. Så kom igen.

Man kan alltså säga att det för vissa barn är en förskola, där det råder planerad pedagogisk verksamhet och för andra barn är det dagis av den gamla skolan. Fri lek medans mamma och pappa jobbar.

Just nu går mina barn på dagis... tack för det kommunen! Tack för att ni absolut INTE vet vad som är bäst för mina barn eller någon annans heller för den delen.

torsdag 23 januari 2014

Torsdag = Swedish Hasbeens

Swedish Hasbeens




Alltså, skor. Jag har aldrig varit någon skofantast. Alltid hävdat att skor är ett inte måste. Snygga skor gjorde sig inte på mina fötter. Och snygga skor var oftast obekväma. 

Men jag är omvänd! Jag har länge funderat över vad jag ska ha på fötterna när jag gifter mig med mannen i mitt liv. (Japp, vi ska gifta oss! Äntligen! Eller "det är väl på tiden"). Jag kikade på de där klassiska skorna, krämfärgade saker med tunn klack och i nått glasigt material. Fula! Men så snubblade jag över träskor med klack. Grannen bedyrade dem. Så sköna, så snygga! Kollegan sa att det är fantastiska. Man känner inte ens av att det är 10cm klack. Så jag chansade, och beställde hem ett par. Utan att egentligen veta om de ens passade min fot. 

Men se det gör dem! Och dem är sköna, och snygga och höga och jag älskar dem! Och så älskar jag att J tycker dem är snygga på mig. Åhhh! Jag behöver fler!

Torsdag = Ovanlig vardag


Så här ser det ut en halvtimme om dagen hemma hos oss just nu. Ett gäng suddiga killar i soffan som kör mario cart. Lilla R hejjar på. Och den ända som inte får rörelseoskärpa i bilderna är Hugo. Han verkar ta det hela med ro.

Vardagen idag. Fast ändå inte. Jag ska till MDH och få lära mig med om handledning i vårdmiljö . Killarna ska till förskolan, och sen är det simskola.....! Tusan!!!

Insikten om att det är simskola idag, och att även bikinilinjen har haft jullov, gör att man blir lite... stressad! Men problemlösare som jag är så fick sig behåringen en trimning. Och nu är jag anständig nog för att spendera en timme i baddräkt.

måndag 20 januari 2014

Måndag = Så mycket

Det finns så mycket att skriva om.

Om hur jag älskar att höra lilla R's iiiiiiiii när han åker snowracer med sin far.
Om hur jag älskar att få den där överraskningskramen a herr O, i precis rätt tillfälle, när jag behöver den som mest.
Om hur jag älskar mannen i mitt liv, och saknar honom när han reser.

Men det är som om orden fattas mig. De stakar sig på vägen.

Det är mycket nu. Mycket som snurrar i huvudet. Jobbet, kärleken, prioriteringar, planeringar och vilja att alltid göra rätt för alla.

Jag försöker ta det kallt. Vill att det det ska lösa sig. Men inget löser sig om man inte skapar en lösning. Jag försöker ta kommandot. Försöker styra skutan, mot horisonten och framtiden.

Sikta inte för högt bara,

tisdag 14 januari 2014

Tisdag = Det händer mycket


Det händer mycket nu. Herr O har en lös tand och han ljudar ihop ord. Lilla R pratar i fem ords meningar, är en pappegojja och börjar kunna relatera till tidigare händelser.

Och sen är det vardag. Och gympan har börjat. Lilla R älskar det! Att klättra, springa och hänga. Det där med samling, sitta i ring och upprop, nja inte riktigt hans grej.  Och herr O. Han valde att hänga kvar i den gamla gympagruppen. Det kändes tryggast så tror jag. Och så var ju tjejerna från gatan där.

Så det händer mycket nu. För pojkarna, kanske för mig.

Tisdag = Borde man natta?

Killarna leker. Med vandra. Lugnt och fint.  De har skoj tillsammans uppe på herr O's rum. De bygger Fabuland. Men klockan är mycket, de borde nattas. Men mammahjärtat skriker "låt dem vara, låt dem ha skoj med varandra, men vet inte hur länge". Och jag låter dem vara. Låter dem bygga. Låter dem ha skoj tillsammans. Bröderna. De finaste bröderna.

torsdag 9 januari 2014

Torsdag = Snart så


Jag var och tränade igår, på gymmet. I en och en halv timme höll jag på. Och det var roligt. Jag vågade dock inte lasta på allt för mycket. Rädslan för träningsvärk from hell i kombination med "ej stillasittande jobb" gjorde att jag tog det varligt. Och tur var nog det. för jag känner av både magen och ryggen i alla fall.

Tanken var att jag skulle iväg idag med. Men jag fastnade med annat. Roligt planerande. Så jag och datorn sitter här vid köksbordet och smider planer tillsammans. Inga storartade, men ändå planer.

onsdag 8 januari 2014

Onsdag = Lös tand


Herr O har en lös tand! Hur stort är inte det?!?! Det var jag som upptäckte det igår när jag borstade tänderna på honom. Helt plötsligt hade han en glipa mellan framtänderna i underkäken. Och jovisst, en av tänderna var lösa. Herr O är stolt, och lite orolig. Orolig för att tanden ska lossna och att han ska svälja den.

Men en lös tand alltså. Det är stort!

måndag 6 januari 2014

Måndag = Att styra frammåt


Nytt år blev det. Men det är väl ingen nyhet. Det är ju nästan en vecka sedan.  Året har än så länge inte bjudit på något spännande. Men jag tror att året samlar kraft, likt amaryllisen i sin lök, för att sedan skjuta ut en lång stängel med underbara blommor på. Det samlar kraft för framtiden.  Det här året kommer att bli olik alla tidigare år, precis som alla tidigare år har varit olika varandra.

Jag samlar i alla fall kraft, mod, ork och inspiration. Egenskaper och krafter som är bra att ta fram när man minst anar det.  Mina förväntningar på året är inga. Men mina förväntningar på mig själv är som vanligt höga.

I år tar jag tag i rodret och styr framåt. Min familj är mina kartläsare. Och havet är min insiration och utmaning.  Framåt alltså.