Ibland undrar jag

hur min krpp fungerar. Igår somnade jag 20.30 och sov fram till 08 idag. O hade ifs en timme mitt i natten när han var vaken och jag var tvungen att förklara flera gånger att det var natt, men sen sov jag som en klubbad säl.

Det är skönt att veta att kroppen tar över när huvudet kör i 210.

Pulka dax

 Spring pappa! Fortare, fortare. Det killar i magen! Iiiiiiii!

Sovmorgon

Idag vaknade O 6:45. Helt otroligt. Jag känner mig så utvilad. O har ju alltid varit en morgonmänniska. Och jag är ifs en morgonmänniska jag med, men jag och O har olika definitioner av vad morgon är för något. O's morgon börjar oftast 05 och mina gärna efter 07.

Till saken hör att bästa J var här och lekte med O igår. De lekte så intensivt att ingen av dem hade tid att sova middag.  O var väldigt trött redan klockan 17 och fick vila framför tv'n fram till middagen. Sen var det godnatt och raka vägen i säng. Där har han sovit hela långa natten

Utvilad mamma är lika med glad och nöjd mamma.

Snart jul

Så var det snart jul igen. Som vanligt vet jag inte om jag kommer få vara ledig. Att söka semester är nämligen ingen garanti för att man får semester. Det är i dessa tider som jag  mer än någonsin längtar efter ett nio till fem jobb. Ett jobb där jag kan planera min lediga tid och veta att den kan spenderas tillsammans med dem som betyder mest för mig, min familj.

Mitt jobb är fantastiskt roligt. Jag har svårt att se att något annat jobb kan vara roligare och mer givande. Men baksidan av myntet är stort. Att ständigt behöva lägga schema utifrån vad verksamheten kräver och ständigt stå under dem som leder och fördelar arbetet utifrån verksamhetens krav är i vissa lägen jobbigare än vanligt. Jag är inte på något sätt naiva för att sjukdom en akut händelse, men att ständigt behöva lägga, justera och vänta på scheman som aldrig blir vad man hade tänkt sig i alla fall är ett stressmoment som jag skulle klara mig bra utan.

Problemet med mig är att jag ger 220% i det jag går in i. Jag k an inte göra ett halvhjärtat jobb. Eller det är väll inget problem i sig. Men just den biten gör att jag biter mig fast på ett och samma ställe så länge som jag känner att stället tjänar på att jag är där och jag känner att jag har mer att ge. Detta gäller allt från jobb till fritid.

Jag var i en helt annan livssituation när jag bestämde mig för att bli sjuksköterska. Inte kunde jag för min värld föreställa mig att det skulle bli en så stor grej av att behöva jobba kvällar och helger. Så att höra folk säga att "du visst vad du gav dig in i" är något som jag avskyr. Där och då med de förutsättningar som jag då hade, och i den delen av  mitt liv som jag då var i, javisst.

Jag är på inget sätt fast i mitt yrke. Jag kan när som helst, hur som helt välja ett annat spår. Jag har ett läshuvud, jag kan plugga till vad jag vill, det är bara jag själv som sätter mina begränsningar. Jag är min ända tillgång och den som ska styra över mitt liv och mitt eget välmående. Ingen annan kommer att staka ut  mitt liv. Jag måste göra det själv. För min egen och min familjs skull. Jag är inte längre bara ansvarig för mig själv, som jag var när jag gick in i utbildningen till sjuksköterska, utan jag är nu mer än ansvarig för lilla O. Hans intresse kommer alltid gå för mina.

Vad vill jag  med detta inlägg då? Jo, peppa mig själv till att jag är fantastisk. Jag kan om jag bara vill och vågar.

Snö

Nu är snön här. Den kom redan igår kväll. Jag och O skottade uppfarten när vi kom hem från dagis. Men snön fortsatte att falla, så nu på morgonen var det dags igen. Fram med skyffen. J skottade i ca 1 timme för att få fram bilarna och bort snövallen. O ville såklart ut och hjälpa till, eller kanske snarare leka i snön. Så vi var ute mellan 7 och 8 nu på morgonen. Vi han med att göra en snögubbe och att busa en massa i snön. Lilla O njuter verkligen.

Vid 9 var det dax att åka till dagis och jobb.  Lilla O var jätte ledsen och ville inte. Det är jobbigt att bryta morgonrutinen på en dagis dag. O var ledsen och arg på ett sätt som jag inte har sett förut. Hoppas att det lugnade sig på vägen till dagis och att han är glad och trygg igen.

Alla Helgona middag

Igår var det dags för den traditionella alla helgona middagen hemma hos mormor. Tyvärr kunde inte jag följa med till stormorfars grav och det obligatoriska fikat på Thulins på kungsholmen i år. Någon var ju tvungen att ta hand om barnkliniken ;).

Grillat stog det i alla fall på menyn. Till efterrätt blev det stormormors himmelska äppelkaka. Sen blev det två typer av chokladtårta. En som O hade bakat med mormor, en kattchokladkaka. Tyvärr orkade ja inte smaka på den, då jag var tokmätt. Men vi fick med oss en bit hem, så det blir kattkaka till fikat idag.

Höstlov

Den här veckan har mormor höstlov. Och då får lilla O höstlov från dagis han med. Lilla O är hos mormor hela veckan och bara busar och myser. Igår var de visst på teater och idag skulle det visst badas och krattas löv. Här hemma är det tyst och ovanligt lugnt. Vad gör man hemma när inte lilla O är hemma? saknar mitt lilla hjärta.